.

Jag vaknade av att min väckarklocka ringde. Jag drog irriterat täcket över huvudet och försökte stänga ute det jobbiga ljudet. Med en suck reste jag mig upp och sträckte på mig. Jag satte mig på sängkanten och letade med fötterna efter mina tofflor. Jag var trött och blundade fortfarande. Jag stängde av väckarklockan och gick fram till fönstret. Det var molnigt ute, precis som det brukar vara här i Albertville. Jag satte mig på stolen framför mitt skrivbord och granskade mig själv i spegeln. Mitt annars lockiga mörkbruna hår var nu rufsigt och det syntes att jag hade sovit. Jag gick till badrummet för att ta en dusch. Idag var en dag då jag inte fick slösa tid på att vara trött. Idag skulle vara första skoldagen efter sommarlovet. Jag skulle börja mitt andra år på gymnasiet. Jag var nervös, inte för att jag visste varför. Jag hade inget att vara nervös för. Jag hade dem flesta på min sida och jag var populär. Jag hade en känsla av att det här skolåret skulle bli annorlunda. En anledning till det är väl att jag inte längre skulle vara en av dem yngsta eleverna på skolan. När jag hade duschat klart så började jag rota i garderoben efter något att ha på mig. Jag valde en lila topp och ett par mörka jeans som framhävde mina smala ben. Det kunde vara rätt kyligt ute här fast det i stort sett fortfarande var sommar. När jag hade klätt på mig så gick jag ner för att äta frukost.

Vid frukost bordet satt min mamma och min lillebror Aaron och åt frukost. Vår hund Patty satt bredvid bordet i hopp om att mamma eller Aaron skulle ge honom lite av sin frukost.  ”God morgon Anabelle”, sa mamma med hennes hesa röst. Det var bara hon som kallade mig Anabelle, alla andra kallade mig bara för Ana. Det var hon som hade valt mitt namn och hon sa att det var ett namn på en ängel. Så som hon alltid sa till mig, att jag var hennes ängel. Mamma log mot mig, och jag kunde inte säga att hon inte var vacker. Fast än hon nu hade rynkor runt ögonen och hon inte längre var tjugo år gammal så var hon det. Hennes stora blåa ögon och hennes mjuka skrattgropar som inte längre var lika tydliga som dem en gång varit. Jag log tillbaka. ”God morgon”, sa jag och satte mig vid min plats vid bordet. Jag hällde upp en skål med flingor. Aaron satt mitt emot mig och läste ur en tidning som handlade om fotboll. ”Wow, mamma kolla in dem här fotbollsskorna!”, sa han och sträckte fram tidningen mot mamma. ”Aaron, det sista du behöver är fler par fotbollskor. Du kanske skulle ta att och köpa en ny glasruta som reserv så vi har nästa gång du sparkar sönder en ruta”. Sa mamma och skrattade, jag skrattade också. Aaron har flera gånger sparkat sönder våra fönsterrutor när han och hans kompisar tränat fotboll på vår tomt. Aaron tittade på oss med en blick som skulle se allvarlig ut men han lyckades inte. ”Okej, jag vet att jag har råkat förstöra rutor, men det har inte varit med flit”, sa Aaron. Han log det där leendet som han antagligen använde för att få tjejer på fall. Aaron är ett år yngre än mig och ska börja sitt första år på High School idag. Han har fått mammas blåa ögon och har ljusbrunt hår. Han är längre än mig så det har hänt flera gånger att andra har trott att han är äldre än mig. ”Hur kommer det sig att du är så dålig på att sikta då?” Sa mamma och log. Aaron skrattade till. ”Jag är inte dålig på att sikta det är bara det att fönstren sitter på fel ställe”, sa han. ”Nu måste jag åka till skolan, ska du åka med mig Ana eller går du?” Fortsatte han. ”Jag tänkte gå så det får bli någon annan dag”, svarade jag. Aaron hade precis fyllt sexton för bara några veckor sedan och då hade han fått en bil i födelsedagspresent. Jag visste att han skulle le stolt när han körde in på skolans parkering och fick chansen att visa upp sin och nya bil för hela skolan. Jag log åt tanken. ”Synd, då missar du chansen att åka med din snygga bror till skolan”, sa Aaron och skrattade. Jag himlade med ögonen och log sedan mot Aaron. Han tog jackan i handen och gick ut och stängde dörren efter sig. Jag ställde min tallrik i diskmaskinen och gick sedan och tog på mig min jacka och mina skor. ”Hejdå, jag går nu!” Ropade jag till mamma från hallen. ”Hejdå, ha det så bra idag!” Ropade mamma tillbaka. Jag gick ut och stängde dörren efter mig.


Hoppas ni gillar det! Fortsättning kommer snart! :)